Ord av Jerry

Vem räddar mig?

med 4 kommentarer

Vem räddar mig den här gången?

När jag växte upp så blev jag räddad av fosterföräldrar. S och M fanns där. De räddade mig från att bli en sådan som tappade konceptet helt.

Mellan 16 och 25 så var jag en svajande skapelse som försökte själv. Med resultat som inte var bra. Destruktivt värre och tjafs och bråk om vartannat.

Sen kom hon, Anna exet och räddade mig. Hon gillade mig och jag tog tag direkt i den lina hon erbjöd. Både hon och jag ville bli räddade och vi hjälpte varandra. I många år. I närmare 14 år. Hon är nu räddad av U som det känns. Hon har gått vidare med nya äventyr.

Vem räddar mig? Jag försöker förbenat som singel och att klara mig själv nu. Hur bra går det dårå? När jag har barnen så är jag stenhård, då kör jag på rutiner och har alltid deras bästa för ögonen. Både för min och deras skull. Men nu dårå? När jag flyttar… Vem räddar mig?

Jag vill bli räddad. Att vara ensam är en skräck för mig. Jag erkänner. Att ta hand om Jerry på egen hand skrämmer skiten ur mig. Jag vet att jag varit ensam sedan december, men det blir annorlunda nu när huset säljs. Då har jag inte ens inventarierna med mig. Det blir nytt, allt blir nytt. I mig gnager rädslan ständigt av att vara ensam i det hela och när jag nu skall lämna huset (som ändå var en trygghet) så blir det ibland för mig övermäktigt det hela. Jag klarar fan inte av det…. Vem fan räddar mig?

Precis sådär går mina tankegångar nu. Hela tiden. Att jag inte bär själv och lyfter. Att jag måste bli räddad av någon annan. Hela tiden. Fan, tala om prövning att nu vid min ålder vara ensam och försöka själv igen. Jag har sagt till mig själv och mina vänner att när allt har lugnat sig och jag sitter där i min nya lägenhet och känner detsamma om ett år, då är det dags att gå vidare. För kommer jag inte ur min offerroll efter detta så kommer jag aldrig att göra det. Vem räddar mig? Svaret vet jag mycket väl, men det är tufft att ta till sig det i djupet, att det är JAG själv som måste göra det.

Written by Jerry

16 maj 2008 vid 18:35

Postat i boende, inre

4 kommentarer

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag förstår att du har det tufft nu och att det är en ny och omtumlande tid för dig nu. Men faktum är att man blir stark av att lära sig att klara sig själv. Du bär; fast du kanske inte tycker det alla gånger. Sen kan jag också förstå att det inte är så lätt att ställa om sig; att fixa allt själv helt plötsligt när man nu haft någon som varit den som tagit kommandot och som varit den som haft kontrollen. Nu är det du som ska h den kontrollen och det är ju något du får lära dig och ta små babysteps. Du vet .. Rom byggdes inte på en dag. För d vet ju med förnuftet att du bär och att du kan ta kontrollen över ditt liv och att det bara är du själv som kan göra det. Det är ingen lösning att hela tiden bli räddad eller omhändertagen.

    Sen har jag också förstått att det finns många människor som har svårt att leva ensamma. Dit hör dock inte jag då jag inte skulle ha några som helst problem att leva som singel. Jag ser det som så att jag ju faktiskt har mina älskade döttrar och goda vänner; så helt ensam är man ju inte. Det är inte du heller Jerry. På något sätt så tror jag du nog med tiden kommer hitta balansen och lära dig att förhålla dig till allt nytt. För du har ju inget annat val. Det är du som är herre på täppan nu. Det är du som ska fixa allt men du får inte glömma att ta dina vänner och barn till hjälp när du känner att det är för mycket. Du är inte ensam Jerry. Och du … tvivla inte så mycket på dig hela tiden … försök att bygga upp den inre styrka du faktiskt besitter. Du håller. DU HÅLLER. :-) Men jag vet .. när känslan spökar så håller inte förnuftet med.

    *styrkekramar*

    Nina

    16 maj 2008 vid 19:50

  2. DU fixar att rädda dig själv.

    Jag tror att en ny bostad kan bli en nystart för dig! Positivt.

    Håller med Nina. Du har inget val annat än att hitta en plattform, utgå från den och göra det bästa av det.

    Livet är som både du, jag och Nina vet ofta tufft. Även om det är klyschigt så är det bara vi själva som kan fixa det.

    Du har redan gått igenom så mycket, klart du klarar varannan vecka på egen hand också.

    Åsa

    16 maj 2008 vid 20:35

  3. Det här fixar du. Det kommer komma en tid när du dessutom kan njuta. Kan du få KBT-hjälp under tiden du försöker hitta din nya plattform?

    Hosanna

    17 maj 2008 vid 9:33

  4. Du räddar dig.
    Kärleken räddar dig.
    Eurovision räddar dig.
    Madonna räddar dig.
    Europride räddar dig.

    Kim M

    17 maj 2008 vid 9:52


Skriv ett svar