24 dagar kvar
Hade kommit igång bra i källaren. Packade och kastade om vartannat. Det kändes bra. I källaren hittade jag saker från barnens skolgång. En del gamla foton och saker som barnen skrivit. Då bara brast allting. Helt oväntat och fan vad jobbigt allt blev.
Det kändes så jobbigt allting helt plötsligt. Igen. Jag var tvungen att avsluta. Fick inte luft och ångesten kom starkare. Den gnager i mig ständigt nu, men nu visade den sig med full kraft igen. Jag tror att tårarna gjorde sitt till, för efter en stund så kunde intellektet ta tillbaka kommandot i skallen på mig.
Detta är ingen dröm, det är på riktigt allting. Du kommer inte undan, utan nu skall du flytta och gå vidare. Med barnen. Varannan vecka är ensam och det måste du lära dig att leva med. Så är det bara.
Att släppa taget. Att VERKLIGEN släppa taget. I allt. I praktiken och inte i teorin. På riktigt och allvar. Utan chans att lura sig själv. Så känns min livsresa just nu. Jag vet inte om det är att släppa taget, men ibland så känner jag mig bara likgiltig inför konsekvenser och vad vissa saker tar vägen. När det gäller ekonomin till exempel så ser jag ju vart åt det barkar och jag kan ingenting göra just nu. Inte ett jävla dugg. Är det att släppa taget? Att se exet och U komma hit och hon hämtar saker. Att då vara trevlig och kallprata med U, är det att släppa taget? Att gå vidare? Att ge fan i att åtgärda de sista grejorna på huset med argumentet att det redan är sålt, är det att släppa taget? Det är smågrejor, men ändå?
In i varenda liten molekyl och cell måste jag släppa taget. Ingen del av mig kommer undan. Obarmhärtigt och tufft. Så känns det i alla fall och ju mer jag stretar emot ju längre tid tar det, men som sagt vad är i djupet och allvaret att släppa taget?
Grubblerier igen som ni märker. 24 dagar kvar. Sköna maj står för dörren. Förförisk men just i år besvärligare än på länge. Hon kommer att bjuda på många överraskningar och jag vill bara ha de positiva. Ok, maj?
Bilder:
Barnen rensar ut och Ellet får en massa ”gubbar” av lilltjejen. Tala om lycklig grabb.
Detaljer från matförrådet. Jo, jag sparar allt…




















Senaste kommentarer